Handledning

I psykoterapihandledning ges möjlighet till reflektion kring en klients problematik och person, och hur detta gestaltar sig i den psykoterapeutiska relationen. Vanligen följs en bestämd klients psykoterapeutiska förlopp, ibland från bedömningssamtal till avslutning av psykoterapin, och ibland endast under vissa perioder av psykoterapin. Handledning är liksom psykoterapi ett försök att "make sense" av skeenden, i handledning av upplevelser och erfarenheter i psykoterapiprocessen.

En vanlig observation i psykoterapihandledning är att handledning berikar arbetet med psykoterapeutens olika klienter, inte bara den specifika som dras i handledning. Det finns också skäl att förmoda att handledning har betydelse för att motverka yrkesmässig utslitning.

Psykoterapihandledning kan ske i mindre grupp eller individuellt. När handledningen sker i grupp finns rikliga tillfällen att lära av varandras psykoterapier, medan den individuella handledningen möjliggör ett mer personligt arbete med sina upplevelser i psykoterapin.

Handledning behöver naturligtvis inte specifikt gälla psykoterapi, utan också annat psykologiskt behandlingsarbete. Handledningen kan bl.a. syfta till att ge utrymme för reflektion kring vad som händer i interaktionen med klienter/patienter/vårdtagare. Att tillsammans i grupp och med handledare tänka högt kan bidra till att nya perspektiv öppnas, att känslor och tankar kring behandlingsarbetet kan sättas in i ett sammanhang, och att deltagarna bättre blir rustade för att möta svårigheterna i arbetet. Handledning stärker och skyddar.

I all handledning bestäms inledningsvis tidsomfattning, uppdrag, arvode, frekvens, etc.